Fler kommuner ser ljusare tillväxtutsikter – storstäder tappar mark

Bättre tillväxt väntar fler kommuner

Tillväxtutsikterna förbättras för allt fler kommuner i Sverige, medan storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö tappar placeringar till förmån för närliggande kommuner. Detta framgår av affärsdata- och analysföretaget Dun & Bradstreets ranking av Sveriges framtidskommuner 2024, som analyserar förutsättningarna för framtida ekonomisk tillväxt.

24 procent av landets kommuner bedöms ha mycket låga eller låga framtidsutsikter och anses därmed sakna gynnsamma förutsättningar för framtida ekonomisk tillväxt. Jämfört med 2023, då andelen var 37 procent, innebär detta en minskning med en tredjedel. Under samma period har andelen kommuner med medelgod tillväxt ökat från 34 till 47 procent, medan andelen med höga eller mycket höga framtidsutsikter förblir stabil på 29 procent.

"Att fler kommuner får medelgoda tillväxtutsikter kan främst tillskrivas en bättre balans i det lokala näringslivet. De kommuner som upplever en positiv utveckling har lyckats skapa en sund mix mellan tillverkande företag och bolag inom företagsstödjande tjänster, samt andra sektorer som besöksnäring och vård. Detta sammantaget ökar kommunens attraktivitet och skapar ytterligare förutsättningar för tillväxt, säger Axel Frisk, senior analytiker på Dun & Bradstreet.

Till grund för rankingen ligger en kvantitativ analys av nio olika kriterier, bland annat befolkningstillväxt, utbildningsnivå, nyföretagande, instegsjobb, branschbalans och jämställdhet. Data har inhämtats från SCB och Bolagsverket. Den samlade analysen ger varje kommun ett betyg på skalan 1–5, där 5 indikerar mycket goda tillväxtutsikter.

Totalt bedöms 76 procent av landets kommuner ha medelgoda till mycket goda tillväxtutsikter. Nacka kommun tar hem förstaplats i årets ranking, med ett snittbetyg på 4,33. Detta följs av Uppsala (4,25) och Sundbyberg (4,14). I botten hamnar Uppvidinge med snittbetyget 1,0 följt av Gnosjö (1,11) och Oxelösund (1,25). För många kommuner har rankingen varit relativt stabil – Nacka hamnade på första plats även i förra årets rapport, medan kommunerna i botten haft låga placeringar de senaste åren. En djupare analys av tillväxtutsikterna de senaste tio åren (2014-2024) synliggör dock flera trender och visar betydande förflyttningar bland många av Sveriges 290 kommuner.

Kommuner nära storstäder på frammarsch

En tydlig trend under perioden 2014-2024 är att tillväxtförutsättningarna inte längre är lika koncentrerade till de tre storstäderna. Visserligen förblir Stockholm, Göteborg och Malmö högt rankade, men de tappar mellan 2 och 4 placeringar i rankingen jämfört med 2014. Kommuner nära storstäder har särskilt stärkt sina framtidsutsikter. I Stockholmsregionen märks framsteg i Nykvarn, Nynäshamn, och Österåker, medan det i Göteborgs närhet är Vårgårda och Ale som ha klättrat. Runt Malmö har Staffanstorp, Svalöv och Svedala tagit betydande steg framåt.

Tillväxtutsikterna i Sveriges storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö har minskat på grund av en kombination av faktorer. En av de främsta orsakerna är att dessa städer har upplevt en avmattning i befolkningstillväxt. Dessutom har höga levnadskostnader och bostadsbrist gjort det svårare att attrahera och behålla talanger. Samtidigt har närliggande pendlingskommuner och mindre städer förbättrat sina förutsättningar genom att erbjuda en bättre balans mellan arbete och livskvalitet, vilket har lett till en omfördelning av tillväxtpotentialen, säger Axel Frisk.

Kommunerna som klättrat och tappat mest: Habo och Perstorp

Störst positiv förflyttning har skett i Habo, som klättrat 195 platser sedan 2014. Idag hamnar kommunen på plats 50 och med snittbetyget på 3,19 är bedömningen att framtidsutsikterna är höga. Även Vårgårda, Vaggeryd och Laholm har ökat sin ranking med över100 positioner sedan 2014.

Störst negativ förflyttning finns i kommunerna Perstorp, Karlskoga och Uddevalla. Gemensamt för dessa är att de på tio år backat mer än 100 steg i rankingen. Hos samtliga handlar det om breda nedgångar inom alla områden som ingår i analysen.

- Det handlar om gradvisa försämringar som förstärker varandra, där den främsta orsaken är en alltmer obalanserad sammansättning i det lokala näringslivet. Detta kan yttra sig i brist på instegsjobb, beroende av få arbetsgivare, låg kvinnlig representation, kompetensbrist och avstånd till offentliga tjänster. 24 procent, eller 71 kommuner, har idag låga framtidsutsikter, men vår rapport visar att det går att bryta den negativa spiralen, säger Axel Frisk.

Kommunerna med bästa framtidsutsikterna

Kommunerna med sämsta framtidsutsikterna

24 procent av landets kommuner (71 kommuner) bedöms ha mycket låga eller låga framtidsutsikter och anses därmed sakna gynnsamma förutsättningar för framtida ekonomisk tillväxt. Jämfört med 2023, då andelen var 37 procent, innebär detta en minskning med en tredjedel.

Så görs rankingen

Dun & Bradstreets ranking av Sveriges 290 kommuner baseras på kvantitativa data från SCB och Bolagsverket, samt SKR:s kommunindelning. Rankingen görs helt datadrivet, inga enkäter eller intervjuer har använts.

Rankingen har tagits fram för åren 2014, 2023 och 2024. Ingående data är senast tillgängliga bokslut samt uppgifter från SCB.

Betygsättningen av kommunerna görs inom tre områden, där varje område består av ett eller flera delområden som tillsammans speglar kommunens framtidsutsikter:

Ladda ned rapporten

Rapporten Sveriges framtidskommuner är ett initiativ från Dun & Bradstreet som syftar till att analysera och förstå de svenska kommunernas förutsättningar för framtida tillväxt:

• Illustrera framväxten av starka kommuner: Visa var i landet dessa kommuner finns och vad som kännetecknar dem.
• Identifiera utvecklingsområden: Hjälpa kommuner att hitta exempel på andra kommuner som har förbättrat sina positioner och därmed ge inspiration och goda exempel.

Kontakt

Axel Frisk
Senior analytiker
E-post: [email protected]

Presskontakt

Anne Ostelius
PR & Communication Manager, Northern Europe
Dun & Bradstreet
+46 708-14 88 51
[email protected]