Så använder kriminella företag som fasad

Bedrägeribrotten ökar och är idag den största inkomstkällan för organiserad brottslighet i Sverige. Att kriminella använder företag som verktyg för att begå brott är en trend som ökar. – De vet precis hur de ska bygga upp en fin fasad, allt ser bra ut vid första anblicken, säger Christian Zittenbaum, utbildningsspecialist på Dun & Bradstreet.

I mer än 15 år har han utbildat företagare och anställda inom privat och offentlig sektor om hur de kan förebygga ekonomisk brottslighet och skydda sig mot bedrägerier. För det gäller att vara uppmärksam, många upptäcker inte ens att de har blivit utsatta för ett brott.

Under 2023 gjordes 235 665 anmälningar om bedrägeribrott i Sverige och mörkertalet är stort. Men vad menar vi egentligen när vi pratar om bedrägerier?

– Det handlar om att någon luras med syftet att göra ekonomisk vinning. Idag har de kriminella mer och mer riktat in sig på att använda företag för att utföra bedrägerier, säger Christian Zittenbaum.

Så mycket som var tredje person inom den organiserade brottsligheten har haft en företagskoppling, till exempel suttit i en bolagsstyrelse. Det visar en ny rapport som tagits fram på uppdrag av Stockholms Handelskammare, och den bekräftar en utveckling som Polisen har sett under många år.

– Att använda ett företag som brottsverktyg ger en legal fasad och kan skapa en trovärdighet. De kriminella som begår bedrägerier vill vara anonyma och distansera sig från brottet, då är det väldigt praktiskt att gömma sig bakom ett företag, säger Stefan Lundberg, senior brottsförebyggare på Nationellt bedrägericentrum, NBC.

Han menar att en förklaring till att den här typen av brott blivit så vanliga är att mycket i det svenska samhället bygger på tillit.

– I min värld ska man kunna lita på innehållet i myndigheternas register, men så är inte alltid fallet. Ta till exempel Bolagsverket, de har uppdraget att göra det enkelt för företagare, de ska ge snabb service och kan därför inte kontrollera allt som registreras in. Systemet grundar sig på att företagen skickar in sanningsenliga uppgifter och där har bedragarna sett en möjlighet. Dock kan det på sikt bli en förändring då det kom en ny förordning från 1 april 2024 där Bolagsverket nu får mandat att bli en mer kontrollerade verksamhet, förklarar Stefan Lundberg.

Även digitaliseringen i samhället har underlättat för ekobrottslingarna. När ett knapptryck ersätter det fysiska mötet med en handläggare försvinner samtidigt en möjlighet till kontroll. Därför gäller det att vara om sig och kring sig och kolla upp fler saker än köparens kreditvärdighet.

– Steg ett är att bli medveten om problemet: att det finns bolag vars enda syfte är att luras för ekonomisk vinning. Du kan inte lita på allt som står i registren. Ofta behöver du lägga ett pussel med uppgifter för att skapa dig en bild av ett bolag, säger Christian Zittenbaum.

Så används företag som brottsverktyg

Christian Zittenbaum listar fem sätt kriminella använder företag på för att bli kreditvärdiga och kunna utföra bedrägerier.

1. Historikbolag

En seriös företagare vill göra en exit och sälja eller avveckla sitt bolag. Företaget, som är kreditvärdigt och har F-skatt, köps upp av en oseriös bolagsförmedlare och säljs vidare till kriminella. Bedragarna utnyttjar den goda kreditvärdigheten för att lura till sig varor eller ta lån.

2. Falska inkomster

Kriminella köper sig en ”vit” taxerad inkomst som blir en inkörsport till kreditmarknaden och olika former av välfärdsbrott. För att få en inkomst på pappret är de ”fejkanställda” av företag – som inte sällan drivs av ekobrottslingar.

3. Styrelsemålvakter

En person registreras in i en styrelse, men är inte aktiv i bolagets verksamhet (målvakten kan till exempel vara en nyanländ, en hemlös eller någon som har utvandrat). När bedrägeriet är genomfört och det skuldsatta bolaget har gått i konkurs går den ansvarige styrelseledamoten inte att hitta.

4. Företag skriver sig på adresser som inte existerar

Vid en första anblick ser företagets adress helt normal ut, men vid en djupare kontroll visar det sig att adressen inte ens existerar. När rättsvårdande myndigheter ska göra tillslag mot företaget går det inte att lokalisera.

5. Falska årsredovisningar

Företaget skickar in sin årsredovisning till Bolagsverket. Både omsättning och resultat är påhittade men uppvisar trovärdiga siffror. Företaget blir därefter kreditvärdigt, på falska grunder, och bedrägerierna kan börja.