Företagen bakom välfärdsbedrägerier – så utnyttjas systemet

Bidragsbrotten ökade med nära 10 procent under 2023 och är tillsammans med övriga välfärdsbrott en betydande del av den kriminella ekonomin i Sverige. Sårbarheter i välfärdssystemen utnyttjas för att finansiera grov brottslighet – vapen, sprängningar och narkotika – och ofta används företag som verktyg för att utföra bedrägerierna.

Där det finns pengar och utbetalningar, där finns det välfärdsbrott enligt Sveriges kommuner och regioner, SKR. De har därför tagit fram en checklista för att förebygga och motverka välfärdsbrott. Men brotten är komplexa och för att upptäcka varningssignalerna krävs kunskap, säger Christian Zittenbaum, utbildningsspecialist på Dun & Bradstreet.

– Det viktigaste är att göra noggranna kontroller inledningsvis och identifiera riskerna, men även att ha en kontinuerlig bevakning, exempelvis på företag som en kommun har avtal med.

Välfärdsbrott är ett brett begrepp. Det handlar om att individer eller företag lurar till sig välfärdsmedel från kommuner, regioner och myndigheter. Med hjälp av felaktiga uppgifter utnyttjas systemet. Det kan röra sig om förmåner som sjukpenning eller arbetslöshetsersättning, men också om att företag tar betalt för tjänster som de inte utfört, till exempel inom personlig assistans.

– Det finns många exempel på företag som vunnit kommunala upphandlingar, men när de fått ut pengar, då försätts bolaget i konkurs och de ansvariga går under jorden. Den organiserade brottsligheten vet precis hur de ska bygga bolag som är kreditvärdiga och uppfyller alla Bolagsverkets formella krav, säger Christian Zittenbaum.

Stefan Lundberg, senior brottsförebyggare på Polisens nationella bedrägericentrum, NBC, ser en rad utmaningar kopplade till sårbarheter inom bidragssystemen.

– Systemen bygger väldigt mycket på tillit. Uppgifterna från Skatteverket och Bolagsverket är inte verifierade, ändå ligger de till grund för utbetalningar. Samtidigt finns det svagheter i hur ersättningarna är konstruerade. En annan utmaning är sekretesshinder som begränsar möjligheterna till informationsutbyte mellan inblandade aktörer. Och dessutom ska ärendena handläggas snabbt, det är ett krav i förvaltningslagen. Med stora flöden av ansökningar kan det göra att nödvändiga kontrollåtgärder inte hinns med.

Så mycket som var tredje person inom den organiserade brottsligheten har haft en företagskoppling, enligt en rapport som tagits fram på uppdrag av Stockholms Handelskammare.

– Att använda ett företag som brottsverktyg kan skapa en trovärdighet. De som begår bedrägerier vill vara anonyma, då är det väldigt praktiskt att gömma sig bakom ett företag, säger Stefan Lundberg.

De kriminella är skickliga omvärldsbevakare och hittar hela tiden nya vägar för att distansera sig från välfärdsbrottet. Ett sätt är att använda styrelsemålvakter, vars enda uppgift är att underteckna vissa bolagshandlingar.

– När du gör en kontroll av bolagets styrelse kan det vara så att du inte hittar några avvikelser först, men om du tittar djupare på ledamöterna kan du få en annan bild. Är ledamoten väldigt ung eller nyanländ? Har han eller hon en avvikande folkbokföring? Styrelseuppdrag i flera olika branscher? Ingen deklarerad årsinkomst? Flera konkurser bakom sig eller tidigare domar mot sig? Det är tydliga varningssignaler, säger Christian Zittenbaum.

Då är det läge att göra en fördjupad kontroll. Det kan också vara en god idé att kontrollera den som är registrerad som verklig huvudman, det vill säga ägare till företaget. Här förekommer det också att målvakter registreras.

– Det viktigaste är att ifrågasätta och vara lite kritisk. Är det här verkligen rimligt? Att inte lita blint på uppgifterna som är registrerade hos de statliga myndigheterna, avslutar Christian Zittenbaum.

Fakta: Identifiera varningssignalerna

Christian Zittenbaum tipsar om 5 varningstecken att vara uppmärksam på.

• Juridiken: Är bolaget eller företrädarna tidigare dömda för ekonomisk brottslighet?
• Styrelsen. Har ledamöterna styrelseuppdrag i flera olika branscher eller många konkurser bakom sig? Är de folkbokförda långt ifrån företagets adress? Har de en avvikande folkbokföringsadress?
• Adressen. Existerar ens adressen? Är bolaget skrivet på en ökänd postbox? Är adressen lämpad för verksamheten?
• Årsredovisningen. Har de en hög omsättningsförändring? Har de lämnat in årsredovisningen väldigt tidigt? Kan den vara förfalskad? Har bolaget till exempel redovisat personalkostnader, men inte betalat arbetsgivaravgifter?
• Förändringar. Har styrelsen bytts ut flera gånger på kort tid? Har företaget bytt namn eller adress flera gånger på kort tid? Också efter den inledande kontrollen behöver du vara uppmärksam på förändringar.