Stoppa inte sökverktygen som förhindrar miljardbedrägerierna

Stoppa inte sökverktygen som förhindrar miljardbedrägerierna

Dun & Bradstreet: Seriösa informationstjänster behöver skyddas när regeringen utreder förändringar i grundlagsskyddet för digitala informationstjänster.

• I kampen mot mindre nogräknade söktjänster på internet är det viktigt att vi i Sverige inte avväpnar de seriösa informationstjänsterna som används av professionella och legitima användare inom exempelvis bank, försäkring, kommun, region, polis och andra ekobrottsbekämpande myndigheter.
  
  
• Tillgången till offentliga handlingar som innehåller personuppgifter, t.ex. adressregister, domar, fastighets- och fordonsregister är en kritisk komponent i kampen mot bedrägerier, välfärdsbrott och annan brottslighet.
  
  
• När regeringen nu utreder förändringar i grundlagsskyddet för digitala informationstjänster, måste vi inse attt tillgången till information är minst lika central för offentliga som för privata aktörer i deras arbete med att förebygga brott och skydda våra välfärdssystem.
   

Organiserad brottslighet hotar våra sociala trygghetssystem

Sverige står inför stora utmaningar när det gäller att bekämpa brottslighet och upprätthålla skyddet runt våra välfärdssystem. Enligt regeringen betalas upp till
20 miljarder kronor felaktigt ut från våra välfärdssystem årligen, varav hälften misstänks vara brott. Dessa brott, ofta utförda av organiserad brottslighet, hotar våra sociala trygghetssystem och samhällets hållbarhet i form av bristande tillit.

Balansera öppenheten mot skydd

Regeringen har tagit flera initiativ för att motverka detta, exempelvis genom förstärkt samarbete mellan Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och den nyinrättade Utbetalningsmyndigheten. Syftet är att effektivisera utredningen av brott mot våra socialförsäkringar och därigenom skydda välfärdens legitimitet.

Samtidigt har regeringen gett i uppdrag att utreda hur öppenheten i det svenska offentliga systemet ska balanseras mot skyddet för den personliga integriteten, med syftet att bland annat göra det svårare för kriminella att identifiera potentiella offer.

Dilemma vid krav på inskränkningar i insyn och transparens

Vi ställs nu inför ett dilemma. Regeringen vill å ena sidan komma åt välfärdsbrott och felaktiga utbetalningar, och å den andra sidan stoppa kriminella som utnyttjar internet och publika söktjänster för sin planering av brott och bedrägerier. Det senare har lett till krav på inskränkningar i insyn och transparens, såsom att begränsa tillgången till personuppgifter och domar, och att förändra grundlagen för att minska offentlighetens tillgång till information.

Offentliga handlingar och digitala informationstjänster är nödvändiga

Detta liknar en paradox, att skydda enskildas integritet står emellertid i falsk motsats till offentlighet och transparens eftersom de är centrala verktyg i kampen mot bedrägerier, välfärdsbrott och annan brottslighet. Offentliga handlingar och digitala informationstjänster är nödvändiga för kommuner och myndigheter, samt även för många företag, som banker och försäkringsbolag. Tillgången till verifierbar information möjliggör förebyggande åtgärder som minskar felaktiga utbetalningar, brott och bedrägerier.

Polisen kan inte ensamt axla bördan med att förebygga brottslighet

Det är nämligen långt fler än polisen som aktivt arbetar med att förebygga brottslighet. Tiotusentals tjänstemän inom kommuner, regioner, statliga myndigheter samt bank- och finanssektorn använder dagligen digitala informationstjänster för att stoppa bedrägeriförsök, penningtvätt och misstänkt terrorfinansiering. Denna decentraliserade och effektiva modell är framgångsrik, och det är osannolikt för att inte säga omöjligt för polisen att ensamt axla denna börda.

D&B InfoTorg har 10 000 användare från 100 statliga myndigheter och organisationer

Om vi ser till vår egen digitala informationstjänst, D&B InfoTorg, så är det över 10 000 användare från fler än 100 statliga myndigheter och organisationer som dagligen använder tjänsten för att verifiera företagsfakta och personinformation, vilket möjliggör kvalitativa och rättssäkra bedömningar och beslut.

Det slutar inte där. Av Sveriges 290 kommuner använder 203 InfoTorg

Omkring 12 500 kommunanställda gör dagligen 15 000 sökningar för att verifiera och kontrollera uppgifter inför beslut om bistånd, hemtjänst, försörjningsstöd, föreningsbidrag med mera. Antalet sökningar ökade med 5 procent under 2023 jämfört med 2022, och trenden är starkt ökande.

Företag gör kontroller i syfte att motverka bland annat bedrägerier

Inom näringslivet använder över 2 000 företag vår informationstjänst för att göra kontroller i syfte att motverka bland annat bedrägerier. Bland dessa finns 337 banker, finansinstitut och försäkringsbolag som säkerställer att de följer penningtvättslagen och aktivt motverkar bedrägerier. Antalet sökningar inom bank-, finans- och försäkringssektorn ökade med 15 procent 2023 jämfört med 2022. En trend som förväntas fortsätta 2024.

Seriösa informationstjänster såsom InfoTorg är endast tillgängliga för professionella användare som använder det i sitt yrke inom bank, försäkring, kommun och statliga myndigheter. Det innebär att privatpersoner inte kan få tillgång till informationen.

En kringskuren offentlighet och insyn skulle försvåra

Den pågående utredningen om förändringar i grundlagsskyddet för söktjänster har väckt starka reaktioner. Vissa argumenterar för att insynen måste begränsas för att skydda den personliga integriteten. Även om detta är en viktig aspekt, får vi inte bortse från de negativa konsekvenserna av en begränsning. En kringskuren offentlighet och insyn skulle allvarligt försvåra arbetet med att bekämpa bidragsbrott och penningtvätt, och i förlängningen undergräva tilliten till staten och våra välfärdssystem.

Slutsatsen är entydig: Det är kommunernas socialtjänster, våra statliga myndigheter, företag och övrigt näringsliv som genom användning av digitala informationstjänster, både undviker felaktiga biståndsbeslut, felaktiga utbetalningar och fusk, samt bekämpar en övervägande del av de möjliga bedrägerierna — inte polisen ensamt.

Riskerar att undergräva rättssystemets effektivitet

Regeringen bör gå försiktigt fram – om alls - med att införa lagstiftning som begränsar möjligheten för offentliga och privata aktörer att kontrollera personuppgifter och uppgifter om sak- och ägarförhållanden. Om vi tullar på den svenska offentligheten så riskerar vi att undergräva rättssystemets effektivitet och skapa ett läge där polisen försätts i en betydligt svårare situation, med uppgifter som i dag hanteras effektivt och framgångsrikt av en bredd av samhällsinstitutioner.

Sverige behöver mer effektiv samverkan mellan offentlig och privat sektor i kampen mot brottslighet, inte mindre

Om regeringens utredare föreslår ny lagstiftning som omöjliggör eller kringskär polisens, hundratalet myndigheters, företagen och landets socialtjänsters möjligheter att kontrollera och verifiera personuppgifter, så blir det förebyggande arbetet mot bedrägerier långt svårare. Begränsningar kommer att leda till avsevärd ineffektivitet, längre processer och ökade kostnader för alla. Behovet av kontrollerna kommer inte upphöra men de måste i så fall genomföras manuellt, vilket både ökar risken för fel och olika tillämpningar över landet. Det tror vi vore farligt för det samhälle vi har i dag, eftersom det inte minst riskerar att urgröpa människors tillit till rättsstaten och ett tryggt samhälle.

Marie Berner Moberg, vd Dun & Bradstreet Sweden

En förkortad version av artikeln har publicerats i Dagens Industri