Varför hållbara leveranskedjor är mer resilienta

Leveranskedjor som uppfyller de aktuella ESG-kriterierna minskar inte bara ett företags koldioxidavtryck och Hållbarhetsrisker de är också mer resilienta och kostnadseffektiva. ESG-data håller på att bli den avgörande faktorn – och även en möjlighet för företag.

För bara några år sedan var det inte många som var intresserade av att prata om leveranskedjor. God hantering av leveranskedjor handlade om att förbättra kostnadseffektiviteten, ha maximal tillgänglighet med minimala lager och en flexibel krisplan för att klara av eventuella störningar. 

Nu har detta förändrats i grunden. Konsekvenserna av covid-19-pandemin, kriget i Ukraina och andra makroekonomiska händelser som brist på resurser (fysiska eller mänskliga) eller en ökning av antalet naturkatastrofer har visat hur snabbt leveranskedjor inom alla sektorer kan bryta samman och hur detta påverkar ett företags resiliens. 

Samtidigt måste logistikchefer försöka hålla jämna steg med ständigt ökande krav från konsumenter, investerare och affärspartners. Som om inte detta redan var nog, har rättsliga krav som den tyska leveranskedjelagstiftningen (Lieferkettensorgfaltspflichtengesetz, LkSG) och internationella regler om Environmental, Social och Governance (ESG) fått ett stort inflytande på leveranskedjornas struktur och hantering. 

Företagen står inför den gigantiska uppgiften att göra sina leveranskedjor mer hållbara och därmed resilienta, i syfte att bli bättre rustade mot oförutsedda händelser som naturkatastrofer, leverantörskonkurser eller effekterna av pandemier. 

Att använda ESG-data för att klassificera leverantörerna i fråga om deras efterlevnad av miljöstandarder, mänskliga rättigheter eller hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, utgör ett första men viktigt steg på vägen mot en resilient leveranskedja.

Nya krav på hanteringen av leveranskedjan

Den klassiska hanteringen av leveranskedjan syftar till att skapa en lönsam balans mellan utbud och efterfrågan med så få leverantörer och lagerbuffertar som möjligt. De främsta fördelarna med den här metoden är minskad operativ och logistisk komplexitet, tillsammans med hög lönsamhet.  

• Utbrottet av covid-19-krisen visade dock att denna strategi är extra sårbar. På väldigt kort tid slutade flera geografiska områden i kedjan att leverera och kunde inte bytas ut med kort varsel. Detta ledde till produktionsavbrott på grund av materialbrist.  
• Prissårbarhet och bristande flexibilitet är ytterligare risker som är förknippade med denna strategi. Ett exempel är hur kostnaderna för att skicka en fraktcontainer från Shanghai till Rotterdam skenade i väg från 2 000 till 54 000 dollar bara några dagar efter Rysslands invasion av Ukraina. 
• Företag med tomma lager som inte hade några andra alternativ till buds blev då tvungna att betala 2 700 procent mer än tidigare eller stänga produktionsverksamheten – ”just in time” blev "just in case”.
  
  ”De senaste årens omvälvningar har utlöst behov av en genomgripande strategiförändring. Dagens leveranskedjor måste vara resilienta, väldigt diversifierade och utformade för en agil hantering. Det är det enda sättet de kan reagera snabbt på oförutsedda förändringar utan att behöva kompromissa i fråga om kostnader, effektivitet eller kvalitet”, kommenterar Theodora Papadimitropoulou, Head of Third Party Risk and Compliance Nordics & Baltics på Dun & Bradstreet.

Men att upprätta en leveranskedja som också är resilient i fråga om ESG-kriterierna ställer ytterligare krav på hanteringen. 

De fem stegen nedan ger en översyn och belyser nyckelfaktorerna för en hållbar och resilient leveranskedja

1. Identifiera och undvika risker

Hur sannolikt är det att en leverantör inte kommer att kunna leverera? Hur kan jag minimera risken? Vilken risk är ett företag villigt att ta? Målet är att identifiera, bedöma och minska risker inom leveranskedjan.

En leverantörs förmåga att leverera i tid är beroende av många olika faktorer. Dessa omfattar bland annat geopolitiska risker, valutarisker, naturkatastrofer och pandemier. Vid sidan av klassiska risker hjälper data om ESG-prestanda från Dun & Bradstreet också till att fastställa sannolikheten att ett företag inte når de krav som ställs med avseende på ESG-kriterierna. Med hjälp av dessa data är det sedan enkelt att identifiera vilka leverantörer som har ett lågt koldioxidavtryck, respekterar de mänskliga rättigheterna eller lägger stor vikt vid hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

”När ESG-data finns tillgängliga och samlade på en plattform som D&B Risk Analytics kan hållbarhetsriskerna på ett säkert sätt fastställas, prioriteras och förankras i besluten om allokeringar, förklarar Theodora. 

2. Bredda vyn över leverantörspoolen

Med tanke på att inköpsmarknaden ibland är volatil bör företag kontinuerligt övervaka sina leverantörers data. Detta gör det möjligt för dem att identifiera externa faktorer som kan komma att påverka deras leveranskedja i ett tidigt skede, för att förhindra eventuella störningar.

Ytterligare säkerhet nås genom att man tittar på bredare åtgärder vid bedömning och val av leverantörer. Till exempel väljer innovativa inköpsorganisationer inte längre leverantörer baserat enbart på priset, utan de vidgar kriterierna till att omfatta faktorer som prestandahistorik, ägande, risk för sanktioner, geografisk plats, finansiell stabilitet, god företagsstyrning och anseende i branschen.

Detta steg möjliggörs genom tillgång till omfattande och aktuella leverantörsdata – samt kontinuerliga kompletteringar av dessa data, vilket skapar ytterligare mervärde.

3. Ge stöd till leverantörer och samarbetspartners som är av avgörande betydelse för verksamheten

Resilienta leveranskedjor är i hög grad diversifierade, eftersom det minimerar risken för störningar att ha flera leverantörer från olika regioner. Därtill måste leverantörsrelationerna stärkas för att främja efterlevnad.

I detta syfte måste hållbarhetskrav fastställas i kravspecifikationer och kontrakt. Information som tillhandahålls frivilligt av leverantörerna samt regelbundna kontroller på plats utgör sammantaget en effektiv metod för att fastställa vilka krav en leverantör inte uppfyller och vilken typ av kompetensutveckling eller utbildning som kan bidra till att lösa problemet. 

4. Undersöka och eliminera kränkningar

”Fail fast” är inte bara ett beprövat motto för agila IT-projekt, utan också en användbar metod för hantering av ESG-risker hos leveranskedjor. Metoden undersöker ESG-överträdelser med hjälp av en standardiserad process och innehåller även skräddarsydda handlingsplaner.

Målet är att snabbt få bukt med överträdelser och förbättra leverantörens ESG-prestanda, både aktivt och effektivt, för att förhindra framtida överträdelser.

”Vårt råd är att vara proaktiv med att hjälpa leverantörerna utvecklas och därigenom säkerställa att mänskliga rättigheter och miljöstandarder efterlevs i hela leveranskedjan”, kommenterar Theodora. 

5. Se resilienshantering som ett långsiktigt åtagande

Att säkerställa leveranskedjans resiliens är en kontinuerlig och dynamisk process. Störningarnas orsaker, typer och varaktighet kan förändras lika lätt som rättsliga krav eller kundförväntningar. Företagen utvecklas också ständigt och rör sig framåt.

Leveranskedjan och dess hantering måste därför vara tillräckligt agil för att anpassa sig till denna dynamiska miljö. De ansvariga för leveranskedjan måste kunna agera självständigt när ESG-kritiska händelser inträffar. Detta kräver ofta en gradvis omvandling av företagskulturen, där kontrollstrukturer tas bort till förmån för delegerat ansvar och beslutsfattande som en del av efterlevnadspolicyn.

Målet är att skapa ett system för riskhantering som även säkerställer stabilitet i leveranskedjan under kristider. ESG-data från Dun & Bradstreet ger ett värdefullt stöd för att fatta rätt beslut.

Hållbarhet avgör konkurrenskraften 

Vid första anblicken kan det verka som ett tufft jobb att göra leveranskedjorna mer hållbara. Men det innebär en möjlighet, eftersom ett företags ESG-prestanda i allt högre grad även definierar dess konkurrenskraft och dess utrymme för kapitalanskaffning. ”Investerare, banker, långivare och intressenter betraktar i allt högre grad ett bristande engagemang för hållbarhetsfrågan som en riskfaktor”, förklarar Theodora.

Att ha en trovärdig hållning i ESG-frågor bidrar också till att behålla medarbetarnas lojalitet och förbättrar företagets chanser att attrahera nya talanger. Beroende på sektor och konkurrensmiljö kan god företagsstyrning, rättvisa arbetsvillkor, respekt för de mänskliga rättigheterna och miljöskydd också användas som argument för att sätta högre priser. De resursbesparingar som sker med hållbara inköp påverkar miljö- och kostnadsbalansen positivt.

Det finns dock avsevärda utmaningar längs vägen. ”Om de vill förhindra brott mot nya lagar kommer företag med globalt diversifierade leveranskedjor inte att ha något annat val än att göra kontinuerlig ESG-screening av sina affärspartners”, kommenterar Theodora.