Handelsrestriktioner kräver allt mer kontext

Efterlevnad kräver en djupare förståelse för var företag verkar, hur de är sammanlänkade och vad som sker i deras leveranskedjor.

Ett växande antal handelsrestriktioner bygger på faktorer som traditionell sanktionsscreening inte är utformad för att fånga upp. I vissa fall avgörs efterlevnaden av var en produkt har sitt ursprung eller var ett företag bedriver verksamhet. I andra fall är det ägarförhållanden, en produkts användningsområde eller aktiviteter längre ned i leveranskedjan som avgör om restriktionerna gäller. 

De åtgärder som nyligen införts i flera jurisdiktioner speglar denna bredare utveckling. Regeringar utformar i allt högre grad restriktioner utifrån var varor produceras och vilken verksamhet som bedrivs, snarare än utifrån fasta listor över namngivna parter. Samtidigt utvecklas regelverken i olika takt och bildar inte ett enhetligt globalt system. 

För företag är betydelsen större än de handelsvolymer som omfattas av enskilda åtgärder. Utvecklingen visar på en förskjutning mot restriktioner som baseras på geografi och verksamhet snarare än enbart på identifierade motparter. Att kontrollera ett företags namn är fortfarande grundläggande, men det ger ofta bara en del av svaret på efterlevnadsfrågan.  question.

Handelsrestriktioner omfattar allt oftare mer än namngivna företag

Många complianceprogram har byggts kring att identifiera personer och organisationer som finns på sanktionslistor. Det är fortfarande en central del av arbetet, men moderna handelsrestriktioner bygger allt oftare på faktorer som inte kan fångas upp genom listkontroller enbart.

Restriktionerna som infördes efter Rysslands invasion av Ukraina är ett tydligt exempel. I vissa situationer behöver företag se bortom sina direkta motparter. Ägarstruktur och i vissa fall även kontroll kan innebära att ett företag omfattas av sanktioner trots att det inte finns namngivet på någon sanktionslista. Restriktioner kopplade till varor med ryskt ursprung, särskilda produktkategorier eller förbjudna destinationer kan dessutom följa varan genom tredje länder, vilket gör handelsflödet i sig relevant för bedömningen.

Lagstiftning mot tvångsarbete innebär liknande utmaningar. I flera länder kan möjligheten att importera en vara bero på var den producerats och om insatsvaror kan spåras till leveranskedjor som är föremål för särskild granskning. Importörer kan därför behöva dokumentation som sträcker sig långt bortom den direkta leverantören för att visa att en leverans uppfyller gällande regelverk.

Exportkontroller tillför ytterligare en dimension. En affär kan kräva fördjupad granskning beroende på produktens destination eller avsedda användning, även om köparen inte förekommer på någon lista över begränsade parter. Dessutom är det inte alltid samma företag som beställer produkten som slutligen använder den.

Traditionell screening riskerar att missa viktiga faktorer

Namn- och listbaserad screening syftar till att avgöra om en motpart motsvarar en person eller organisation på en sanktionslista. Restriktioner som bygger på geografi eller verksamhet kräver däremot svar på helt andra frågor.

Ett företag kan exempelvis vara registrerat utanför ett berört område men samtidigt driva anläggningar inom det. Moderbolaget kan sakna en tydlig koppling till platsen medan ett dotterbolag bedriver verksamhet där. Varor kan passera genom mellanhänder innan de når importören, vilket försvårar möjligheten att fastställa ursprunget. Finansiering eller andra tjänster kan också stödja en verksamhet som omfattas av restriktioner genom relationer flera led bort från den kund som granskas.

Komplexiteten ökar ytterligare när flera jurisdiktioner inför egna regelverk. Varje land definierar omfattning och tidpunkt för sina krav genom sin egen lagstiftningsprocess. Multinationella företag kan därför behöva avgöra vilka regler som gäller för varje enskild juridisk enhet i koncernen, snarare än att utgå från en gemensam global tolkning.

Begränsad insyn skapar risker åt båda håll

Otillräcklig insyn kan leda till att företag missar relevanta exponeringar. Organisationer kan omedvetet handla med varor från restriktionsbelagda områden eller upprätthålla relationer med företag vars verksamhet faller inom regelverkets tillämpningsområde. Sambandet upptäcks ibland först efter en myndighetsutredning eller negativ medieuppmärksamhet.

Men en alltför försiktig strategi kan skapa problem av ett annat slag. När osäkerheten är stor väljer vissa företag att helt undvika vissa länder, branscher eller kategorier av motparter. Den typen av generell riskaversion kan i onödan begränsa laglig handel och minska seriösa företags tillgång till marknader eller finansiella tjänster.

Frågor som compliancefunktioner behöver kunna besvara

Företag som vill förstå sin exponering bör börja med att kartlägga var deras motparter faktiskt bedriver verksamhet. En registrerad adress ger sällan hela bilden och säger inte nödvändigtvis något om var produktion eller annan affärsverksamhet sker.

Ägarstrukturer behöver också analyseras. Compliance- och riskteam måste förstå vilka moderbolag, dotterbolag och verkliga huvudmän som är kopplade till varje juridisk enhet. När varor är involverade bör företag dessutom bedöma var de har sitt ursprung och om leverantörernas dokumentation är tillräcklig.

Analysen av leveranskedjan bör vid behov sträcka sig längre än till direkta leverantörer. En förstaledsleverantör kan sakna synliga kopplingar till ett begränsat område, medan tillverkare eller råvarukällor längre upp i kedjan kan vara exponerade. Distributörer och andra tredje parter kan skapa liknande risker utanför den traditionella leverantörsrelationen.

Företag bör även se över befintliga kund- och leverantörsportföljer. Motparter som godkändes innan nya restriktioner infördes granskades utifrån dåvarande regelverk. Nya krav kan därför motivera riktade genomgångar av befintliga relationer samt uppdaterade kontroller vid framtida onboarding.

Tillförlitliga företagsdata möjliggör mer träffsäkra beslut

För att kunna tillämpa restriktioner som bygger på sammanhang krävs en tillförlitlig bild av de företag som berörs. Entity resolution kan koppla samman ofullständiga eller inkonsekventa uppgifter med rätt juridisk enhet. Företagskopplingar gör det möjligt att identifiera ägarrelationer och dotterbolag som inte framgår av traditionell namnscreening.

Med stöd av D&B Commercial Graph™ och med D‑U‑N‑S®‑numret som grund hjälper Dun & Bradstreets lösningar för entity resolution organisationer att matcha fragmenterade data mot rätt juridiska enheter. Genom information om ägarstrukturer och verksamhetsställen synliggörs relationer mellan moderbolag, dotterbolag och anläggningar. Samtidigt ger ökad insyn i leveranskedjor möjlighet att identifiera indirekt exponering bortom de direkta motparterna.

När handelsrestriktioner i allt större utsträckning baseras på geografi, ägande och affärsverksamhet blir denna kontext avgörande för att förstå var risker faktiskt finns, utan att i onödan störa legitim handel.

Den slutliga utformningen av sådana åtgärder kommer även fortsättningsvis att bero på nationell lagstiftning och kan skilja sig mellan olika länder. Men den operativa slutsatsen är redan tydlig: när handelsrestriktioner blir allt mer beroende av plats, ägarförhållanden och verksamhet behöver compliancefunktioner tillgång till tillräcklig företagskontext för att kunna avgöra var risker finns, och minst lika viktigt, var de inte finns.