Personerna bakom- hur individerna dras in i välfärds- bedrägerier

Under 2023 gjordes över 12 000 polisanmälningar om misstänkta bidragsbrott i Sverige. Landets kommuner är skyldiga enligt lag att förebygga brott, men för det krävs kunskap.

– Välfärdsbrotten har blivit mer komplexa, ofta rör det sig om organiserad brottslighet på hög nivå. Du behöver ha rätt verktyg och rätt kompetens för att upptäcka varningssignalerna, säger Christian Zittenbaum, utbildningsspecialist på Dun & Bradstreet.

I mer än 15 år har han utbildat företagare och anställda i privat och offentlig sektor om hur de kan förebygga ekonomisk brottslighet och skydda sig mot bedrägerier. För det gäller att vara uppmärksam och veta vad man ska leta efter.

– Allt kan se bra ut på pappret, för att avslöja bedragarna måste du vara medveten om de osynliga riskerna och tänka utanför boxen, säger Christian Zittenbaum.

Välfärdsbrott innebär att personer eller företag får pengar utbetalda från kommuner, regioner och myndigheter genom att ange felaktiga uppgifter. Dit räknas bidragsbrotten, där en individ luras för att få till exempel ekonomiskt bistånd, sjukpenning eller arbetslöshetsersättning.

Mellan 13 och 16 miljarder kronor, så mycket betalas felaktigt ut från välfärdsystemen varje år enligt en rapport från Ekonomistyrningsverket – och mörkertalet tros vara stort.

– Det är grova uppskattningar, men det behövs inga exakta tal för att konstatera att det är ett stort problem som måste åtgärdas, säger Stefan Lundberg på polismyndighetens nationella bedrägericentrum.

I statistiken över välfärdsbrott finns utbetalningar som beror på oavsiktliga fel, till exempel att en person fyller i fel antal timmar vid ansökan om vabb. Men de stora pengarna går enligt Försäkringskassan till individer som medvetet anger felaktiga uppgifter. Med hjälp av påhittade folkbokföringsuppgifter, falska läkarintyg och oriktiga inkomstuppgifter utnyttjas systemet.

– Ett exempel är individer som fått försörjningsstöd samtidigt som de drivit företag. När brotten har upptäckts och personerna blivit dömda för bidragsbrott har de ofta redan gått under jorden. Det är därför det är så viktigt att förebygga och göra noggranna kontroller inledningsvis, säger Christian Zittenbaum.

Inom den organiserad brottsligheten är det vanligt att människor utnyttjas för att begå brott.

– Ett exempel är skeninvandringen från Östeuropa, där socialt utsatta personer slussas till Sverige av de kriminella nätverken. De får ett falskt anställningsintyg i ett bolag som den organiserade brottsligheten kontrollerar, skriver in sig hos Skatteverket, får ett personnummer och kan skaffa ett bankkonto och bank-id. Sedan skickas de tillbaka till sina hemländer, men de nya identiteterna blir kvar hos de kriminella och kan utnyttjas för att få ut pengar från välfärdssystemen, beskriver Christian Zittenbaum.

En förklaring till att bedrägeribrotten blivit så vanliga är att de svenska systemen bygger på tillit och stor hänsyn till personlig integritet. Man utgår helt enkelt från att lämnade uppgifter är korrekta.

– Uppgifterna hos Bolagsverket och folkbokföringen är inte verifierade, men trots det ligger de ligger till grund för beslut om utbetalningar. Samtidigt begränsar hänsynen till den personliga integriteten möjligheterna att dela information mellan olika aktörer, det är ett stort problem, säger Stefan Lundberg.

Även digitaliseringen underlättar för ekobrottslingarna. När ett knapptryck ersätter det fysiska mötet försvinner en möjlighet till kontroll.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, bedömer att det finns välfärdsbrottslighet i princip alla verksamheter där det är möjligt att göra en vinst och har därför tagit fram en checklista för att förebygga och motverka brott.

– Utbetalande myndigheter spelar en viktig roll för att förebygga och stoppa felaktiga utbetalningar. Men för att veta vilka avvikelser du ska titta efter krävs kunskap, säger Christian Zittenbaum. 

Vill du veta mer?

Arbetar du med personkontroller på en myndighet, kommun eller landsting? Gå vår utbildning InfoTorg Person för offentlig sektor och lär dig verifiera en persons identitet och historik.

Gå vår utbildning InfoTorg – Identifiera varningssignaler och lär dig identifiera både synliga och osynliga varningssignaler

Läs mer om Dun & Bradstreets tjänster för bakgrundskontroll:

• Kreditupplysning

• InfoTorg

Fakta: Identifiera varningssignaler på en person

Christian Zittenbaum tipsar hur du kan identifiera tidiga varningstecken!

• Vart är personen folkbokförd? Idag sker inga kontroller om adressen är avsedd för bosättning. Exempelvis om personen är skriven på en pizzeria, i en industrilokal eller på en ödetomt. Googla eller besök adressen för att skaffa dig en bild.
• Hur många är skrivna på adressen? 20 personer i en tvåa på 58 kvadrat? Det kan röra sig om personer som slussats till Sverige från Östeuropa för att utnyttjas som svart arbetskraft.
• Är personen dömd i domstol? Om personen är tidigare dömd för exempelvis bedrägerier eller bidragsbrott kan det finnas risk att det händer igen.
• Har personen några avvikande styrelseuppdrag? Suttit i styrelsen för många bolag som gått i konkurs? Suttit korta perioder i styrelser? Haft uppdrag i flera olika branscher? Det i kombination med en avvikande folkbokföring kan vara tecken på målvaktsagerande.
• Hur länge har personen varit i Sverige? Skeninvandring och utnyttjande av nyanländas identiteter är vanliga verktyg vid välfärdsbrott.